I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, Socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen Socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Titeln på arbete är; Du och jag i ett Socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och Socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur barn upptäcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken på förskolan då de är i ett Socialt samspel med andra barn. För att nå denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vår studie valde vi att dokumentera med hjälp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar på att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptäcker i den fria leken då de har ett Socialt samspel med andra.

AbstractTiteln på studien är kommunikation och Socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och Socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om Socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller Socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur Socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till Socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet Socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallärare.